Idag var första gången som det kändes tungt och gå hem från en fotbollsmatch på väldigt länge.
Inte för att vi inte gjorde en bra match, vi gjorde en jättebra match, vi spelade ut Staffanstorp över hela planen, vi låg rätt i defensiven allt som oftast, vi vann boll när vi skulle, vände spelet och kom med otroligt många och fina instick genom Staffanstorps backlinje, vi har otroligt fina sekvenser där vi finurligt spelar oss fram. Även om Staffanstorp hotar oss med långa bollar i djupet och skapar en del problem med dessa så känns det aldrig oroligt och vi har en 3-1 ledning i halvtid och vi har spelat riktigt bra.
Sen händer det som inte får hända, Staffanstorp gör 2 mål inom loppet av de 5 första minuter i andra halvleken och det blir en enorm uppförsbacke att kämpa sig igenom, men vi gör det, vi kommer tillbaka vi tar över matchen och pressar på, fortsätter att spela bra och kreativ fotboll, och när man känner att nu, nu sätter vi ledningsmålet snart, så får Staffanstorp göra 3-4. Nu skulle man tro att det är godnatt och killarna helt deppar ihop, men icke de fortsätter att kämpa på, de fortsätter att spela fantastisk fotboll och till slut så lyckas vi kriga oss till en 4-4 kvittering.
Det är starkt av killarna att komma igen, att faktiskt fortsätta kämpa och tro på det vi gör och totalt sett är vi bättre än Staffanstorp.
Så varför känns det tungt egentligen, ju för 2 av målen som vi släpper in är för att vi inte pratar med varandra på plan, det är 2 icke-lägen som helt plötsligt blir till 2 baklängesmål för att vi förutsätter att kompisarna runt omkring oss vet vilka tankar som går runt i huvudet på oss och istället för att enkelt säga: Jag tar eller Du tar, så slutar det med att vi stannar upp och tror att de andra skall ta bollen, och det gör någon annan också, tyvärr är det en motståndare och vips har vi 2 mål emot oss.
Vi måste hjälpa varandra på planen genom att ha rörelse för att bli spelbar, eller med understöd i presspelet men absolut viktigast och enklaste sättet att hjälpa varandra på plan är det kommunikativa, och idag fungerade inte det vid några tillfällen och det resulterade i 2 baklängesmål.
Vi är här för att lära och det gör ni killar, så till nästa match är det bäst jag har bomullsproppar med till mig, för jag vet att ni kommer prata så mycket med varandra på plan så alla runt omkring kommer få sår i öronen :)
/Magnus
